Vänder..

Jaha ja, hoppträning i söndags, gick väl inte så himla bra, eller Ruben gjorde väl de han kunde och skötte sig, är väl mest besivken på mig själv, eller besviken och besviken de är väl inte de rätta ordet, frustration kan man väl säga att ja kände, svårt att förklara, kanske gör de vid ett senare tillfälle, men just nu är ja ganska tom, finner inte de rätta orden att förklara de på bästa sätt,

Oftast när sådna här saker händer, de går dåligt på tävling/träning, så behöver jag vara för mig själv en stund, och de är inte för att jag är sur, utan endast för att fundera och klura ut hur jag ska lösa missarna och va ja ha kunnat gjort bättre, ungefär som att rida om hela träningen i huvudet, ibland gå de fort och ibland ta de några dagar,

Som den här sista träningen, för de första så är jag väl inte världens starkast i kroppen än, de är ju trots allt mycke man genomlider en graviditet och en förlossning, och ja, de är ju superlätt att tänka på innan och efter, men när man väl sitter där på ryggen på hästen så försvinner allt tidsbegrepp att man inte ha ridit och hoppat sen flera månader tillbaka de liksom försvinner,och man fatta inte varför benen inte lyder en och varför överkroppen svajar runt som om den levde ett eget liv, och på tal om ögonen och hjärnan, Shiit!! ja minns knappt nåt av träningen, de va för mycket bommar och hinder för min hjärna att ta in, så jag hade fullt sjåå med att hålla koll på alla bommar och på min egen kropp och sen hålla koll på ruben, de vart väl lite too much!!
samtidigt där under träningen så fatta jag INGENTING, varför funkar de inte?? vars är känslan?? och vart tog glädjen vägen?? inser samtidigt under tiden jag skuttar runt där på alla bommar och hinder som finns överallt, att de enda ja vill va att åka hem!! ligga i soffan, snusa och mysa med bebis!! känner mig helt enkelt inte redo för träningar än, kroppen och hjärnan måste liksom komma igång innan jag utsätter mig för detta,
alltså allt detta snurrar i mitt huvud under tiden jag försöker hålla koll på Ruben, min kropp, alla hinder, vilken väg jag ska ta, och sedan klämmer tränaren in att jag red på 3galoppsprång istället för 4, tro fan de...ja hade ju fasiken ingen koll överhuvudtaget vad jag gjorde, vart jag skulle eller nåt, allt vart bara suddigt...
Ja ni förstår att de ta några dagar att gå igenom detta i huvudet, ha varit helt knäckt....

Efter en hel förpackning chokladbollar, maxmat, massa choklad,och nån liter cola (ja jag är en som tröstäter) så kanske ja börjar vända igen, fortfarande ha ja inte rett ut träningen i mitt huvud, men jag kanske måste inse att vissa träningar inte går att reda ut, jag fick liksom ingen feedback varför de blev fel, skit samma, orkar inte tänka nå mer, är helt tom!!

Vilket allafall så ha ja kommit fram till detta under dagen/kvällen, ett träningskort på friskis är införskaffat så nu ska jag stärka kroppen, och sen så ska jag följa min plan, min alldeles egna lååångsamma plan, min plan som gör att jag kanske finner glädjen igen och gör att jag slipper stressa upp inombords, ja, sån är jag, blir sjukt stressad inombords, folk kanske inte ser de på mig,men jag kan ha sjuka tävlingar med mig själv,
Förra gången va när Julina va liten och jag komme in i en såndär stressflow/tävla med mig själv, ett exempel på mina tävlingar va att på natten när Julina vaknade och ville ha en vällingflaska så var målet att ställa in flaskan i micron, trycka på Start (30sek) och på dessa 30sek skulle jag hinna in på toa, kissa, torka mig och sen skynda tillbaka till mikron innan den pep, då liksom hade ja vunnit, behöver jag säga att jag vart inlagt på sjukhus i 1v för akut magkatarr, i en hel vecka låg jag utslagen, sovde dyngnet runt, DETTA va värre än att föda barn, Fy fan va ont de gjorde, vill inte uppleva de igen..


Notice to my self: ja MÅSTE sluta å tröstäta, inte bra för min figur... kanske byta ut till tröstspringa, fast bli man lycklig av de?? av att äta gosaker bli man ju lycklig allafall för stunden...sen så kommer ju såklart ångesten..

Ähh fyfan nu nu måste ja sluta skriva, måste ut till stallet och städa upp efter dessa dagar som jag deppat!!