Jag hoppas verkligen att alla fick en bra känsla efter helgen! Efter det jag såg av alla andra ekipage så tycker jag att det såg mycket bra ut. Alla såg nöjda och glada ut och det var en härlig stämning överlag på klubben. Bådar gott! :-)
Bella kändes lite fyrkantig och stark i början på söndagen. Och jag var allmänt trött och lite svag i kroppen. Hade pusslat och fixat hela dagen för att få ihop det med barnpassning, hästskjutsning och mattider.
Så jag var inte direkt på topp, framförallt inte i huvudet. Vilket Moa så uppmärksamt märkte och påpekade. Så jag försökte allvarligt att rycka upp mig mentalt och det tror jag att jag lyckades med. Sen när vi väl började hoppa så gav ju Bella mig det lyckorus hon oftast gör så då blev jag med ens mycket piggare!
Vi hoppade en bana med 10 hinder och 12 språng. Om ni tittar på filmerna jag lagt ut igår så ser ni att den var lite snirklig, men väldigt rolig! Vi var många som trodde att vi skulle ha problem med att hästarna skulle suga tag i andra hinder innan vi skulle hinna vända, men det gick toppen! Och jag trodde att Bella skulle bli stark, men hon lyssnade bra och hindren fick henne att bromsa upp lite. Men jag fick dock använda mig rätt så mycket av ledande tygeltag för att få med mig henne i början, ganska överdrivna hjälper. Men sista rundan hade hon förstått vad det handlade om och var totalt med på noterna. Det kändes väldigt bra och jag är riktigt nöjd.
Vi fick t.o.m pris i form av en halv chokladbit (Japp?) efter träningen för "bästa rundan", av Moa vår lilla extratränare. Malin fick också en chokladbit, Moa hann nog inte ens ge sin motivering till hennes pris innan Malin hade slukat den. Typiskt Malin.
Så igår kväll så dansade jag i stallet när jag mockade, moonwalkade påväg till höhäckarna och gjorde allt jag kunde för att lägga band på mig själv när jag spatserade på framsidan stallet för att grannarna inte skulle tro att jag blivit totally loco. Snurrade dock på vantarna i takt med Sheryl Crows - If it makes you happy... ;-)
Och det är väl precis så det är - Om det gör dig lycklig, då kan det ju inte vara dåligt? Och gårdagen känns som ett guldkvitto på att vi är på bra väg inför kommande säsong. Som Erik sa så tyckte han att vi var nere på att justera små nyanser istället för som i höstas när vi hade betydligt större problem.
Och i allt detta så är jag så tacksam för att jag har Bella. Hon är så sjukt klok och har stått ut med mig och min bitvis kassa ridning. Tålmåodigt väntat, protesterat fåtalet gånger och bara varit den fina häst hon är hela tiden. Hon lät mig förstå i januari att jag inte kunde fortsätta så oseriöst och oplanerat som jag gjort. I backen åkte jag med besked och självklänslan fick sig en rejäl törn. Men fy tusan vad glad jag är för det! För då kunde jag bygga upp mig själv från noll igen. Knådade och formade ett nytt ekipage. Från grunden.
Bella är bäst och jag har henne att tacka för mycket. Jag tar aldrig på mig för någon framgång utan allt börjar och slutar med henne. Vad som sker däremellan kan jag väl få lite cred för, men har jag inte henne med mig så har jag ju ingenting. Bella är alltid den första och sista att få beröm vid träning och tävling och så kommer det att förbli. Jag brukar ofta svara vid beröm att "Ja Bella är bra, visst är hon?".
Som det är nu så är hon mitt stora lyckopiller. Efter gårdagen så kan jag mocka skit i 3 år till utan att gnälla. Nu är energinnivån upp på max igen. Efter en enda träningshelg som egentligen sög musten ur en.
Ridsporten på en pinne - Ologiskt! :-)
Så nu är det en fullsmetad vecka igen - Lagträning på onsdag, Magganträning på söndag. Så vi tuggar på, med ny frisk luft under vingarna!
Såhär välbandagerad får en prinsesshäst vara efter en toppenhelg!
Världen finaste Bella. Med alla kvaliteèr som jag vill ha hos en häst. Hennes rutin, lugn och godhet väger tungt kan jag lova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar